Sex veckor

Titel: Sex veckor

Författare: Kate Cann

Förlag: Tiden

Genre: Chick-lit

När den snygga, rika och bortskämda Davinia Morgan-Harwood börjar i sextonåriga Chloes klass beter hon sig verkligen inte som alla andra från dag ett. Likt en skamlös virvelvind fladdrar Davinia fram och beter sig precis som hon behagar utan att tänka så mycket på konsekvenser eller andra människor. Andras försök till att kväsa henne avväpnar hon medelst antingen en otrolig charm eller en dräpande oförskämdhet. Allt detta gör ett djupt intryck på Chloe, som blir hennes (enda) vän.

Hembjudningarna till Davinias flotta hem innebär flera luxuösa pauser i den allvarliga Chloes annars ganska tråkiga liv och när Chloe så småningom blir bjuden på en resa till Caminos med Davinias familj verkar lyckan vara ett faktum. Väl på ön upptäcker Chloe allt eftersom att varken Davinia eller hennes familj är dem de utgett sig för att vara, vilket får ganska dramatiska konsekvenser för samtliga inblandade. Det blir sex veckor fyllda med intensiva känslor, händelser och -inte minst- andra människor i Chloes liv..

De som har läst Canns rysare "Hon släpper dig aldrig" hittar nog bekanta element i "Sex veckor", bortsett från att detta inte är en rysare utan en regelrätt chicklit-bok. Själv upplevde jag samma märkliga känsla när jag läste båda böckerna; den där man bara vill slita ut vissa romanfigurer ur boken, antingen för att rädda dem eller ge dem en utskällning...tills man upptäcker att de inte finns på riktigt..

Spetshäxan

Titel: Spetshäxan
Författare: Gudrun Wessnert
ISBN: 978-91-638-5408-8
Förlag: Bonnier Carlsen

Genre: Historiska äventyr



Ibland hittar man böcker som är så fängslande att ett avbrott i läsningen känns ungefär lika obekvämt som att kliva ur ett varmt bad i ett rum där man glömt att skruva på elementet. Spetshäxan är enligt mitt tycke en sådan bok.

Stockholm, 1700-talet: Anna Christina lämnas som liten till änglamakerskan Mamsell Furman. Trots svältkost och hårt arbete överlever flickan och ju äldre hon blir, desto mer börjar hon fundera över vem hon är och vart hon kommer från. Vilka var hennes föräldrar? De enda minnen hon har kvar från sin mor är en broderad näsduk och ett lock från en puderdosa som hon vägrat släppa ifrån sig när hon kom till änglamakerskan.

Efter att Mamsell Furman försökt klippa av Anna Christinas hår för att sälja det till en perukmakare (för att på så vis dryga ut drickakassan) rymmer Anna Christina. Här börjar äventyret; i ett stinkande, sorlande Stockholm träffar den nioåriga Anna Christina kvinnan Regina von Peppa som anställer henne som ”knyppling”, d v s barn som knypplar spetsar till kläder och dukar. Genom de andra ”knypplingarna” blir Anna Christina snart varse om att von Peppa kallas ”Spetshäxan”, och dessvärre också varför. Men frågorna kvarstår: vem var hennes mor? Vem är pojken som spanar på henne? Varför känner hon igen vissa franska ord? Anna Christina visar sig också ha oanade talanger som måste kommit från någonstans.

En lika vacker som spännande historia som för tankarna till Charles Dickens Oliver Twist och Catherine Cooksons Millie. Här finns den driftiga lilla flickan, de onda, goda och odefinierbara karaktärerna kring henne och sist men inte minst: den mycket välbeskrivna historiska miljön.

Boken är inte illustrerad, men det behövs inte, beskrivningarna är bra nog. Språket känns lagom svårt, men innehåller dock några franska uttryck. Något för en bokslukare i mellanstadieåldern och uppåt, kanske? Att även vuxna kan uppskatta den torde jag vara det levande beviset för..

Väktarens lärling

Titel: Väktarens lärling
Författare: Joseph Delaney
ISBN: 91-85243-84-1
Förlag: Tiden




”Nu är det bara du kvar, min son. Du är den siste. Det sista hoppet. Någon måste stå emot de mörka krafterna. Och du är den ende som kan göra det.”

Om man som jag har en fäbless för både fantasy och skräck är den här boken ett synnerligen hett tips då den är en välkomponerad blandning av båda. Lite som att äta mörk choklad och lakrits på samma gång. Väktarens lärling är den första boken om Tom Ward, pojken som blir antagen som lärling till traktens Väktare.

En Väktares arbete är knappast någon dans på rosor då det innebär att skydda traktens befolkning från onda andar, ännu ondare häxor och andra likartade varelser. Alltså måste Tom Ward lära sig att hantera sin rädsla, binda häxor, driva ut spöken och fördriva boggartar. Tom sätts på hårda prov redan från början. Många av väktarens tidigare lärlingar har misslyckats eller dött, så det gäller för Tom att överleva och vara skicklig.

Men liksom många andra lärlingar i andra fantasyböcker begår Tom Ward den klassiska lärlingfadäsen, nämligen att bli lurad när hans känslor styr över hans förnuft. Han råkar befria den farligaste häxan av alla, Mor Malkin. Att häxor blir farligare efter döden gör inte saken lättare. Tom ställs därmed inför sitt första –och farligaste- uppdrag där Väktaren inte alltid kan hjälpa honom.

En mörk, men händelserik och spännande historia. Saker är inte så glättiga som de kan vara i fantasyböcker annars. Det är inget trams, utan allvar redan från början. Jag skulle vilja rekommendera den till barn från 12 år och uppåt.

Professor Layton and the Curious Village

Professor Layton and the Curious Village är ett spel för dig som gillar tankenötter, klurigheter, logiska problem och att försumma din vardag. Spelet präglas av en visuell estetik som påminner om den tämligen välkända animerade filmen Trion från Belleville samt de tämligen inte alls välkända kortfilmerna om Tortov Roddle. Spelet har en brunskalig fransk atmosfär, men kommer ursprungligen ifrån japanska Level 5 som redan annonserat en trilogi samt en film för konceptet.

Som spelare får man ikläda sig hatten som den fantastiska problemlösare och gentlemannen professor Hershel Layton och till viss del även pojken Luke, professor Laytons lärling och vän. Kallad via brev till den avlägsna byn St. Mystere för att finna det mystiska gyllene äpplet dras man snabbt in i mystiska händelser med försvunna bybor, underliga ljud och, inte minst, en sjuherrans mängd pussel.

Lösandet av dessa pussel är allt som oftast det som för spelets handling framåt och pusslen är allra oftast väl avvägda för att ge en utmaning utan att vara alltför uppenbara. Skulle ett pussel bli alltför frustrerande finns det alltid tre ledtrådar att köpa för mynt som går att finna runtom i byn. Samtliga spelets moment sker helt utan tidspress, vilket ger en väldigt konsekvent speldesign där spelaren alltid vet vilken typ av insats som förväntas.



Spelet har tämligen få brister, men den största är förmodligen beslutet att föra delar av handligen framåt genom, förvisso ytterst välgjorda, filmsekvenser och dialoger där spelaren reduceras till en passiv åskådare. Den (själv)gode professor Layton tar helt över vid upplösningen av spelets stora övergripande mysterium medan spelaren får nöja sig med att lösa pussel utan direkt koppling till spelets handling. En annan detalj är de pussel som handlar om parförhållanden där spelarens perspektiv alltid antas vara mannens.

Övergripande är Professor Layton and the Curious Village dock en smått fantastisk titel som riktar sig till pusselälskare i alla åldrar. Förutsatt att man förstår engelska förstås. För den som vill provspela ett av spelets pussel samt se spelets charm med egna ögon rekommenderas spelets officiella hemsida.

Som jag vill vara

Titel: Som jag vill vara
Författare: Katarina von Bredow
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 978-91-29-66699




Hon vet att hon försöker lura sig själv. Hon vet att strecket inte bleknar och hon vet att hon har vetat det här redan innan, att kroppen vetat fast hjärnan vägrat förstå. Hon är gravid. Klockan är fyra på morgonen, det är fredag och Jessica är femton år. Hon har haft oskyddat sex en enda gång i sitt liv, och hon är gravid.

Femtonåriga Jessica och jämnåriga Arvid älskar varandra. Visst, de hamnade i samma säng på en fest, men Arvid var inte bara ute efter det. Han älskar henne på riktigt. Allt är frid och fröjd ända tills Jessica märker att mensen inte kommer som den ska.

När Jessica fått sina värsta farhågor besannade, att hon är med barn, brakar helvetet loss. Detta blir knappast bättre av att hon efter mycket om och men bestämmer sig för att behålla barnet. Priset blir högt. Arvid drar sig undan och omgivningen försöker mana henne till abort. Men det finns också dem som stöder henne, och långsamt börjar Jessica inse att det är hon och ingen annan som bestämmer över henne i den här situationen.

Som många andra av Katarina von Bredows böcker handlar Som jag vill vara om kärlek i komplicerade situationer där man måste ta ställning. Det är enkelt att som åskådare dra förhastade moraliska slutsatser, men lika lätt är det efteråt att rannsaka sina åsikter. Passar tonåringar 14-19 år.

Freakonomics

Va, kan en bok om ekonomi vara både intressant och rolig?!

Svar: ja!

Recept:

1 högst oortodox ekonom som ställer sig oförstående gentemot traditionella ekonomiska frågor.

1 stjärnreporter från New York Times.

238 sidor bok (eller 304 om den ska vara amerikansk).

Blandas allt det här får ni Freakonomics: en vildsint ekonom förklarar det moderna livets gåtor av Steven D. Levitt och Stephen J. Dubner.

Levitts något spretiga bok tar sig an de små gåtorna som man ibland kan undra över, för att vid eventuellt misslyckande avfärda med ett ”äsch” och sedan glömma. Exempelvis diskuterar Levitt varför vissa människor i USA döper sina barn till namn som knappast kommer att hjälpa dem in på arbetsmarknaden (jag gillade exemplen OrangeJello, LemonJello och Shithead [uttalas Shuh-TEED], även om de var sällsynta extremfall).

Utdrag ur bokens baksida:

Vad är farligast, en revolver eller en swimmingpool? Vad har skollärare och sumobrottare gemensamt? Varför bor knarklangare fortfarande hemma hos sina mammor? Hur mycket betyder egentligen föräldrar?

Det här kanske inte låter som typiska frågor för en ekonom. Men Steven D. Levitt är ingen typisk ekonom. Han är en ofta åberopad vetenskapsman som studerar vardagslivets problem och gåtor och vars slutsatser ofta ställer vedertagna uppfattningar på huvudet. Tillsammans med sin medförfattare Stephen J. Dubner utforskar Levitt hemligheten med - ja, faktiskt precis allting. En knarkligas inre mekanismer. Fastighetsmäklare. Fuskande lärare. Ku Klux Klan. Om vi ställer de rätta frågorna är världen ännu intressantare än vi tror. Allt som krävs är ett nytt synsätt. Freakonomics utgår från följande originella påstående: Om moralen handlar om hur vi skulle vilja att världen fungerade, handlar ekonomin om hur den faktiskt fungerar.

Det enda tråkiga med boken, och som antagligen är en orsak till att den amerikanska versionen är tjockare än den svenska, är att den är så...amerikansk. Det är amerikanska siffror det rör sig om. Amerikansk politik. Amerikanska vapenlagar. Det är AMERIKANENS vardag han analyserar, om man ska märka ord. Å andra sidan är huvudsaken att man lär sig betrakta sin vardag på ett mångfacetterat och frågvist sätt. En trevlig bonus är att boken också gett upphov till en blogg som ständigt uppdateras (ibland med kända gästbloggare): http://www.freakonomics.com/blog/

Jag är ingen häxa

Författare: Kim M. Kimselius
Förlag: Roslagstext (2005, ny utgåva)
ISBN: 91-971240-5-2

”Nej, inte nu igen!” ropar Ramona förskräckt.
Theo vet precis vad som får henne att skrika: En ny tidsresa! Vart är de på väg? I nästa stund står de framför ett brinnande bål med en flicka bunden högst upp. Utan att tveka reser de en stege mot bålet. Ramona kilar upp och tar loss flickan.

Människorna runtom står som förstenade och ser vad som händer. Men när Theo, Ramona och flickan springer därifrån börjar den vilda häxjakten. De har kommit till häxförföljelsens tid. Snart står de själva anklagade för att vara häxor. Därmed väntar samma öde dem, som flickan de tidigare räddat.

Kim M. Kimselius debuterade år 1995 med boken Tillbaka till Pompeji. Över tio år –och nästan lika många böcker- senare är hennes historiska äventyrsböcker om tidsresenärerna Ramona och Theo fortfarande populära. I varje bok åker de bakåt i tiden efter att ha besökt en historisk plats. Jag är ingen häxa är den andra boken i serien, som nu finns i omarbetad upplaga. I den far Theo och Ramona till 1600-talet, och hamnar mitt i en häxjakt där de lär känna den läkekunniga flickan Anna.

Som Kimselius andra böcker är boken lärorik samtidigt som den är spännande. Längst bak i boken finns det en ordlista som kan förklara historiska termer och saker; eller korta redogörelser med intressanta historiska fakta. Den riktar sig främst till barn i 12-13-årsåldern. Allvaret i böckerna gör dock att de även kan passa ungdomar upp till 15 år.

Trollkarlen från Övärlden

Författare: Ursula K LeGuin
Förlag: Rabén & Sjögren (2003) 3 uppl.
ISBN: 91-29-65814-4

Gillar du att läsa Harry Potter, så kanske Ursula K LeGuins böcker om Övärlden vore något för dig! Handlingen utspelar sig på trollkarlsskolan på ön Roke, dit den unga lärlingen Sparvhök, eller Ged, kommer för att bli den största trollkarlen av dem alla.

Geds karriär börjar bra. Han blir vän med lärlingen Vicker, men däremot inte med den rika dryga lärlingen Jaspis som gör livet surt för honom (börjar historien redan kännas igen?).

I ett gräl provocerar Jaspis Ged till att utföra en rit som är lika farlig som förbjuden: att frambesvärja den sedan länge döda drottningen Elfarran. Skuggvarelsen som framkallas anfaller honom med klor och tänder. Ged överlever -nätt och jämnt- men varelsen finns kvar, beredd att förgöra honom så snart han lämnar Roke. Ged och Vicker måste söka upp varelsen för att kunna stänga porten mellan liv och död...

Oldschool-fantasy där män och kvinnor har givna roller, vilket lyckligtvis inte sker på bekostnad av spänningen. Jag vill ge LeGuin en eloge för att hon skrev den decennier före Harry Potter. Boken är en påminnelse om att det snarare är regel än undantag att fantasyförfattare lånar friskt av varandra.

Trollkarlen från Övärlden åtföljs av:

Gravkamrarna i Atuan

Den yttersta stranden

Tehanu

Burna av en annan vind

Skulduggery Pleasant

Författare: Derek Landy
Omslagsillustration: Tom Percival
Förlag: Damm förlag (2007)
ISBN: 978-91-7130-826-9

Den kända skräckförfattaren Gordon Edgley dör lika plötsligt som oväntat. Hans tolvåriga brorsdotter Stephanie ärver hans hus och hans förmögenhet. En natt, när hon på grund av en storm blir tvungen att övernatta i huset, upptäcker hon att vissa av karaktärerna i de skräckhistorier som hennes farbror skrev kanske inte enbart var plockade ur fantasin..

På ett lite brutalt sätt lär hon känna Skulduggery Pleasant, en elegant klädd detektiv som är rolig, charmig, vasstungad –och ett skelett. Skulduggery är på jakt efter hennes farbrors mördare. Efter mycket tjat från Stephanies sida låter han –motvilligt- henne bli hans kompanjon. Stephanie slits från sin trygga vardagstillvaro till en värld full av vampyrer, mördare och ondska, men också varelser som inte är vad de ser ut att vara.

Mycket underhållande läsning! Dialogerna är rappa och roliga, men historien känns lite bekant. Ta en ordentlig bit Dr Who. Lägg till intrigerna i Neil Gaimans "Neverwhere". Marinera allting i Terry Pratchetts fantasyparodierande humor, och du får en ungefärlig beskrivning av Skulduggery Pleasant.

Extra plus för den fina fullmatade hemsidan http://www.skulduggerypleasant.com/ där man bland annat kan lyssna på en underhållande intervju med Skulduggery själv.

Om boken filmatiseras hoppas jag att Tim Burton sitter i regissörsstolen.

Magiska accessoarer

Vissa dagar önskar jag att jag hade en magisk pryl som gjorde mig lite bättre än vanligt. I brist på det har jag istället läst tre böcker som alla handlar om killar med magiska attribut.

I Den magiska kepsen av Petter Lidbeck får hittar Mostafas pappa en keps på sjukhuset där han arbetar som städare och när Mostafa sätter på sig kepsen vet han plötsligt allt. Han kan rabbla huvudstäder och matematiska uträkningar hur lätt som helst! Och med tanke på att han hade noll rätt på senaste matteprovet så är det en klar förbättring. En dag blir klassen inbjuden som publik till en frågetävling på tv och Mustafa har kepsen på när de åker.

Malte, som vi får möta i Mitt liv som Gameboy-nörd av Simonette Schwartz, är inte heller så bra i skolan. Det beror på att han sitter och spelar Gameboy på lektionerna och även på att han är lite okoncentrerad på grund av att hans bästa kompis Sam nyligen har dött. En lektion beslagtar fröken hans älskade Gameboy för att han spelat under lektionen och när han ska återfå det visar det sig att någon ha stulit det! Hos skolsyster hittar dock Malte Sams glasögon och med dem på sig kan han se in i allt – både genom väggar och in i människors innersta. Frågan är om de kan hjälpa honom att hitta sitt älskade Gameboy…

I den tredje boken, Fabians fantastiska fotbollsskor av Arne Norlin, är det, precis som titeln avslöjar, ett par fotbollsskor som är magiska. Fabians föräldrar är helt ointresserade av fotboll men däremot är hans farmor jätteintresserad och har spelat i damlag som ung. Dessutom var Fabians farfar en känd fotbollsspelare från Brasilien och med ett par fotbollsskor som farfadern köpt på fötterna gör Fabian succé fast han är yngre och mycket mindre till växten än alla andra. Frågan är dock om han klarar sig lika bra utan de magiska skorna.


Om ni har känner att vardagen är grå och trist tycker jag att ni ska läsa någon av de tre böckerna och drömma er bort lite. Eller varför inte gå och leta efter ett magiskt föremål själva? God jakt!



Bilder tagna ifrån Tiden förlag, LL-förlaget samt Fredrika.

Higurashi no Naku Koro ni

Kategori: Film, anime
Antal avsnitt: 26
År: 2006
IMDB
AniDB
Wikipedia



En ungefärlig översättning av Higurashi no Naku koro ni vore När skymningscikadorna gråter och kan sammanfattas som en skräckfylld deckare med övernaturliga inslag.

Serien grundar sig på ett datorspel skapat av japanska amatörer och utspelar sig under juni 1983 i byn Hinamizawa på japanska landsbygden. Stämningen är till en början lättsam och uppsluppen, men allteftersom tiden går börjar tittaren få insikt i byns betydligt dunklare baksida. De oroväckande inslagen eskalerar så småningom till ett klimax efter några avsnitt. Och sen börjar allt om igen. Med samma karaktärer, samma miljö, samma tid, men med ett nytt vansinne.

Extremsöta och oskuldsfulla karaktärer blandat med övervåld och rejält upprörande tortyrscener är inget helt nytt grepp, men sällan har det gjorts med sådan här obehagsväckande stil och det gör rejält ont att titta ibland

Det här är anime som använder animemediets kvaliteter och som har vision. Visionen om en junimånad som aldrig tar slut.


Seriens intro

ST- Debut

Detta är egentligen inget annat än reklam. Bra video till bra låt!


ST-Debut

Add to My Profile More Videos


www.rundgangmedia.se
www.musicrelated.net/st/

Antikvariat Blå Spegeln

Författare: Martin Widmark
Uppläsare: Jonas Karlsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Speltid: ca 3 timmar fördelat på 3 CD

Detta är första boken i bokserien om David och Larissa. Ytterligare två* har kommit ut och samtliga berör (natur)vetenskapliga och existentiella frågor och riktar sig främst till barn i åldrarna nio till tolv år. Widmark har skrivit väldigt många barn- och ungdomsböcker och är kanske mest känd för sin omtyckta bokserie om LasseMajas Detektivbyrå.

I Antikvariat Blå Spegeln träffas David och Larissa för första gången när de båda hamnar bredvid varandra i klassrummet då de börjar sjunde klass. Davids föräldrar är och forskar i Afrika och han bor därför hos en man vid namn Melkior som har ett antikvariat med inriktning mot biologi och zoologi. En dag är dock plötsligt Melkior spårlöst borta och David tar Larissa till hjälp för att försöka förstå vart han har tagit vägen. Snart förstår de att självaste Charles Darwin har ett finger med i spelet…

Boken är spännande och jag sträcklyssnade på den, vilket gick bra med tanke på att den är rätt kort. Jonas Karlsson gör en väldigt bra inläsning. På sina ställen upplever jag att historien är lite väl enkel och banal, men å andra sidan är jag ju lite äldre än den tänkta målgruppen. Likväl kan jag dock tycka att språket är lite väl svårt ibland, beroende på hur gammal läsaren/lyssnaren är. Dessutom har jag lite svårt för böcker som delvis bygger på fakta och delvis är helt uppdiktade. Exempelvis tror jag inte, utan att avslöja för mycket, att allt som berättas om Charles Darwin är sant. Det krävs då att en ordentlig diskussion kring boken då det kan vara knepigt att skilja dikt från verklighet.

* Den trettonde gästen och Dårarnas ö

Interstella 5555: The 5tory of the 5ecret 5tar 5ystem

Kategori: Musikvideo
Längd: 68 min
År: 2003
IMDB



Interstella 5555 är en film som egentligen inte är en film. Men som är ett mästerverk. Historien om ett intergalaktiskt musikband som kidnappas av en illvillig skivbolagsdirektör är nog så simpel, men berättas på ett fascinerande unikt vis.

Filmen, som är ett samarbete mellan Reiji Matsumoto och den franska house-duon Daft Punk, följer nämligen låtlistan i Daft Punks album Discovery och är därför egentligen en enda lång musikvideo.

Låtarna lyckas vara intensiva och intressanta samtidigt som de egentligen endast är en slags ljudmatta till den stumfilmsinspirerat dialoglösa filmen. Filmen återgäldar denna gest och resultatet blir en symbios där summan är så mycket större än bitarna att det räcker till ett helt nytt pussel.

Produktionen sprudlar åttiotal där både Matsumotos animeringsstil och Daft Punks retroelektroniska sound verkar ha sina rötter.

Det här är en resa. Behandla det som en tripp. Du kommer landa bättre än du lyfte.

Katamari Damacy (dubbelrecension)

Utvecklare: Namco
Skapare: Keita Takahashi
Konsol: PS2 (2006)
IGN
Officiell site på engelska



När the King of All Cosmos i ett fylleslag (vilket tydligen framgår av tidigare versioner men tagits bort i den här) råkar förstöra alla stjärnor i universum beordrar han sin pytteprinsson att ställa allt till rätta igen. Genom att rulla sin katamari (klump/boll) över och samla upp ”skräp”, det vill säga praktiskt taget alla och allt på jorden, och öka dess omkrets är det möjligt att, när den blivit stor nog, återskapa planeter och stjärnor. Om man inte lyckas känna sig helmäktig genom att rulla upp kinesiska muren eller eiffeltornet i sin Katamari missar man helt klart hela grejen med spelet.

Spelaren styr katamarirullandet enbart med de 2 analoga spakarna vilket kan te sig förvirrande och lite halvkrångligt från början men snart uppfattas som helt logiskt.

Det som gör Katamari Damacy så unikt är bland annat den enkla men trots det snygga grafiska designen som ser ut att vara ritad av en femåring eller eventuellt en pårökt speldesigner. Hursomhelst fungerar utseendet ihop med catchy musik, varav minst en låt sjungen av en japansk Björn Skifs, sjusärdeles bra.

Det enda aninges tröttsamma med spelet är lite för långa snacksekvenser, vilket man dock kan skippa om man känner för det.


Taget från YouTube och inte någon av oss som spelar.

Allt jag hade hört innan jag började spela var att det skulle vara ett helt galet spel och att det gick ut på att rulla en boll, vilket stämde precis. Jag minns hur vi satt och bara stirrade med öppna munnar. Introt till spelet gör droger helt klart överflödiga.

Katamari Damacy utmärker sig i grafik, ljud och innehåll. Och ja, man ska bara rulla en boll men sällan har det varit så trixigt och framförallt så otroligt roligt. Jag gillar verkligen de lite längre banorna där man ska börja med att rulla upp gem och småsaker och så småningom växer bollen så man till slut rullar upp hela städer.

På grund av den galna och trallvänliga musiken samt det varierade baninnehållet tröttnar man inte i första taget. Tröttnar man gör man nog snarast det i början då det var minst sagt klurigt att lära sig styra och de första banorna var lite väl svåra.


Videoklipp från YouTube, dvs. här och här.

Sandvargen

Författare: Åsa Lind
Illustratör: Kristina Digman
Bokförlaget Rabén & Sjögren (2002)
Isbn: 9129654130

Åh, vad jag blev förälskad i boken om Sandvargen och Zackarina!

Åsa Lind har nu kommit ut med inte mindre än tre böcker om Sandvargen, varav jag har läst den första. I den får vi lära känna Zackarina som till en början har en ganska tråkig sommar med sina föräldrar vid havet. En dag möter hon dock en ny vän på stranden, nämligen Sandvargen. Tillsammans med honom leker och filosoferar Zackarina sommaren lång vilket resulterar i femton fristående kapitel i boken.

Jag tycker om boken på grund av de härliga karaktärerna och för att boken tar upp filosofiska funderingar på ett lättbegripligt och roligt sätt. Av den anledningen tror jag att alla åldrar kan ha glädje av boken. Nu vet jag exempelvis att blåmärken kan ses som modighetsmedaljer och hur jag ska kunna ta mig ur knipan om jag tvingas sjunga högt för alla på kalas fast jag inte vill.

Bild från Barnbokhandeln.

Little miss sunshine (dubbelrecension)

Genre: Dramakomedi
Längd: ca 100 min
I rollerna: bl. a. Toni Collette, Greg Kinnear
År: 2006

IMDB

Följ med familjen Hoover på deras vansinnesfärd, mot skönhetstävlingen Little miss Sunshine, med den ena ihopbrakande familjemedlemmen efter den andra – i ett färdmedel som har sett soligare dagar. Denna söta lilla film kretsar kring en liten tjej och hennes stora drömmar om att vinna skönhetstävlingen Little miss Sunshine. Filmens såväl indirekta som direkta budskap handlar om att aldrig ge upp trots motstånd. Det är ok att förlora, men gör man det, så ska man göra det med stil!

En alldeles lagom film skulle jag vilja säga; lagom mängd lock till skratt och scener-som-måste-tas-igen* men ändå med lagom mängd ”mörka undertoner”. Låt inte mitt ’lagom’ (kan kanske ha lite negativ klang ibland?!) förleda; filmen ÄR helt klart sevärd!

*Jag behövde bara ta om två scener 3 respektive 5 ggr innan jag kunde se vidare.

Jag ser sällan om filmer. Little Miss Sunshine har jag sett tre gånger – än så länge. Denna, lite speciella roadmovie, är helt i min smak.

I en skruttig minibuss åker familjen Hoover på en lång resa genom landet för att låta den elvaåriga dottern tävla i skönhetstävlingen Little miss sunshine. Med i bilen är hennes målinriktade fader, drogberoende farfar, självmordsbenägne morbror, småsvåra bror samt hennes mamma som försöker behålla lugnet i kaoset. Och kaos blir det.

På några få ställen blir filmen kanske lite tramsig men på det stora hela är det en film att älska. Det var länge sedan jag både skrattade och grät till en och samma film och dessutom gjorde båda sakerna samtidigt. Detta är en film som jag tror berör alla, på ett eller annat sätt.

Bilder från IGN och impawards.

Spider-Man 3

Längd: Över 2 timmar
År: 2007
Regi: Sam Raimi
I rollerna: bl.a. Tobey Maguire, Kristen Dunst, Bruce Campbell
IMDB



Med tanke på hur intressant recensionsmaterial jag samlat på mig sedan Asterix och Vikingarna är det ironiskt att det här handlar om just Spider-Man 3. Doktorander i serievetenskap kan glädjas över skurkar som Sandman, Venom och i viss utsträckning Green Goblin 2. Tillsammans med trippeltråkiga Tobey Maguire tillför de dock endast chamerande meninglösthet

Budskapen i Spider-Man 3 är ”hångla inte med andra om du kilar stadigt” samt ”var inte ihop med en superhjälte, det är asjobbigt” och handlingen... är obefintlig, men fruktansvärt lång. Understryker: Det finns ingen handling. Inget händer!

Filmens ljuspunkt är Bruce Campbell - komiskt geni, actionhjälte och regissören Sam Raimis kompis - med ett bejublat inhopp som kyparfransos i charmerande Pang i bygget-stil.

Det här är en fabulöst meningslös sentida superhjältefilm. Och det kommer från någon som sett Ghost Rider, Blade Trinity, Fantastic Four, Daredevil, Elektra, Superman Returns samt Catwoman.

Jag vet vad jag pratar om.

Premonition

Genre: Dramathriller
Längd: ca 90 min
Skådespelare: bl a Sandra Bullock, Peter Stormare
År: 2007
IMDb


Drömmar kan vara riktigt förrädiska ibland. Förrädiska såtillvida att det som händer är så påtagligt verkligt att det inte går att vakna upp – man är redan vaken fast man inte är det, vilket kan vara såväl underbart som fruktansvärt. Underbart som när man tillåter sig själv att släppa alla hämningar och kasta sig i armarna på den evigt förbjudna passionen,* eller när man sträcker ut armarna och helt plötsligt bara flyger. Fruktansvärt som när man drömmer att en närstående dör och det finns ingen återvändo, hur mycket man än bönar och ber om att få vakna upp. När man väl vaknar upp på riktigt och finner att allt är som det ska, alla lever, kan det vara väl så skrämmande om än paradoxalt. Men varför skulle en sådan dröm inte kunna vara mer sann än verkligheten? Kan det vara något som försöker säga en något, liksom för att förvarna?

*Och ja, sådana drömmar ÄR förrädiska eftersom de, liksom bad dreams, oftast känns just påtagligt verkliga, och man tror allvarligt att anledningen till varför inte personen ligger bredvid, när man väl vaknar upp, är för att denna står i duschen efter nattens äventyr... Varför? För att jävlas såklart!

Vän av ordning

Författare: David Batra tillsammans med en upprörd allmänhet
Illustratör: Martin Johansson.
Bokförlaget DN (2005)
Isbn: 91-7588-557-3
Mer om boken
Femsidigt smakprov

Nog för att vi svenskar anses vara ett ganska mjäkigt folk utan temperament, men när det kommer till att reta upp sig på saker är vi säkert världsbäst. Och vad göra när man inte vågar/kan ge sig ut på gatorna och skriva ut sitt vrede? Jo, man skriver en anonym insändare.

David Batra, mest känd som stå-uppare och komiker, har här samlat en hel drös med insändare från 60-talet och framåt. De flesta står för sig sjäva, utan kommentar men till en del har Batra skrivit några rader och i några fall till och med följt upp gamla insändare genom att mejla berörda parter.

Klicka på bilden för att förstora. Har hämtat den från boken och hoppas att herr Batra inte misstycker.

Det var länge sedan jag skrattade så mycket till en bok. Jag kan bara konstatera att folk använde roligare ord förr och att ibland är rubriken (som oftast tidningen själv sätter) minst halva nöjet. Eller vad sägs om rubriker som Svensson såg nöden satte räkan i halsen, Har pimplat gift sedan jag var sju eller Frugan grät och jag kunde inte sova.

Är du nyfiken på historierna bakom dessa rubriker och dessutom vill läsa om varför fler bordeller borde startas, vilka regler som gäller för en riktig karl eller vad vi borde skicka till Indien istället för säd så spring och låna eller köp!

Livets hjul

Orginaltitel: Bom yeoreum gaeul gyeoul geurigo bom (Korea, 2003)
Engelsk titel: Spring, Summer, Fall, Winter... and Spring
IMDB
35 bilder från filmen finns här.




Livets hjul är en långsam och vacker film som följer en pojkes liv från unga år tills han blir gammal. Som den engelska titeln antyder är filmen uppdelad i fem avsnitt som följer årstiderna. Mellan årstiderna passerar dock många år och i sista avsnittet är han således en vuxen man.

I början av filmen lever pojken som lärling till en buddistisk mästare i ett litet tempel ute på en stor flotte i vattnet. Han får en hård men vis buddistisk uppfostran. I andra avsnittet dyker dock en ung men sjuk kvinna upp som ska bo på flotten för att läkas av mästaren och pojken börjar få andra intressen än buddistisk munklära.

Filmen är otroligt vacker och stillsam utan att för den saken vara tröttande. Dialogen är sparsam men symboliken desto mer talande. Jag antar dock att de som är mer insatta i buddismen förstår mer av detta än jag.

Vill du se vackert foto, höra vacker musik och få ett och annat buddistiskt visdomsord så är detta filmen för dig. Filmen är regisserad av Kim Ki-duk som även är känd som regissör till Järn 3:an och jag kan till viss del känna igen känslan i filmen även om de är väldigt olika rent tematisk. Det är för övrigt Kim Ki-duk själv som spelar pojken som vuxen.

The Pursuit of Happyness

Svensk titel: Jakten på lycka (2006)
Kategori: Film
IMDB
Wikipedia






Filmen bygger löst på en verklig historia om Chris Gardner (spelad av Will Smith) som försöker försörja sig på att sälja bärbara röntgenmaskiner till sjukhus i början av åttiotalet. Detta fungerar dock inget vidare och i början av filmen lämnar hans fru honom på grund av de ekonomiska omständigheterna. Kvar står Chris och önskar sig lycka och bestämmer sig för att ta vårdnaden om deras gemensamma son (spelad av Jaden Smith, som för övrigt är Wills son på riktigt), med andra ord: dags att styra upp boende och jobb!

Det är verkligen en äkta feel good-rulle som fungerar fin-fint så länge man inte analyserar innehållet för mycket. Den bygger på den amerikanska drömmen där pengar är den enda vägen till lycka, vilket alla har möjlighet att nå om man bara kämpar och är tillräckligt snygg och smart. Att kunna lösa rubriks kub är exempelvis ett plus.

Av filmen kan jag även dra slutsatsen att för att lyckas med att fånga den flyktiga lyckan så gäller det att springa mycket och länge, mest hela tiden. Hur väl Chris klarar den eviga tidspressen får ni avgöra själva.

Asterix och vikingarna (svenskt tal)

Kategori: Film
År: 2006
Wikipedia (engelska)
IMDB (engelska)



Mitt hopp om Asterixfranchisen tog sig en rejäl törn av denna vämjeliga rövrossling till filmförsök. Svunna stunder hos Asterix och britterna och Asterix tolv stordåd har reducerats till en film som förvisso har birollsförpassade Asterix i titeln, men som istället skildrar en mjukiskilles resa mot mandom och en skensjälvständig jäntas resa mot… suck.

Flickan, Abba, målas upp som ett modernt kvinnoideal i ett kargt mansdominerat vikingasamhälle där hon kommer med radikalfeministiska krav som att få fara med på plundringståg, uttrycka sin ovilja vad gäller kvinnlig träldom, samt välja vem hon vill gifta sig med. Abba bekämpar även patriarkatet med en kort-kort pälsklänning, spel på sin kvinnlighet precis hela djävla tiden, en oförmåga att åstadkomma någonting utan hjälp från en man, och genom att hennes enda syfte i filmen är att förverkliga en man.

Förälder: Undvik att visa det här för ditt barn.
Övriga: Undvik.

Jag skojar inte. Är fortfarande förbannad.

Animal Crossing - Wild World

Kategori: Tv-spel
Titel: Animal Crossing – Wild World
Utvecklare: Nintendo



Ibland önskar jag att mitt eget liv vore mer som livet i Animal Crossing. För efter att under lång tid ha följt utvecklingen i min och de fabelfigursartade invånarnas alldeles egna by så är det enkelheten som gör att jag återvänder. Och stannar.

Livet i Animal Crossing innebär att du har flyttat, kanske hemifrån, och kommer till en liten, liten by där du kan starta ett nytt liv, helt utan den press och ångest som färgar våra liv här i verkligheten. I byn behöver du inte arbeta, men du kan om du vill, kanske med att samla snäckskal? Du är aldrig hungrig eller utsatt, för träden bär frukt året om, och alla i byn tar hand om dig, även om vissa döljer det väl.

Det ligger ett naturromantiskt skimmer över den lilla kassetten. Ett skimmer som kan få även en pseudoåldrande cyniker att må som ett barn. Igen.

Nana vol. 3

Kategori: Manga
Titel: Nana vol. 3
Författare och illustratör: Ai Yazawa



Egentligen borde jag inte läsa Nana. En historia om hur två tjugoåriga flickor med samma namn men totalt motsatta personligheter finner varandra och delar lägenhet i Tokyo borde inte intressera mig. Jag borde sucka trött när prinsess-Nanas pojkvän vänsterprasslar med arbetskamraten Sachiko och självständighets-Nanas försök att slå igenom som sångerska i ett punkrockband är ju ingenting jag egentligen kan identifiera mig med.

Men någonstans halvvägs in i volym tre så händer någonting. Det som tidigare varit något jag köpt en volym av mest som komplement till massbeställningar och som tråkdagsunderhållning växer och genomgår en metamorfos där jag plötsligt börjar bry mig. Karaktärerna får mig att le, ibland rentav skratta, de får min mage att göra ont på ett sätt jag inte riktigt mindes, och det är förlösande skönt.

Nana får mig att önska efter ögonblick. Självständighet. Beroende. Tillförlit. Förverkligande. Kärlek. Sorg.

Nana får mig att vilja leva.

Storslagen invigning

Under pompa och ståt öppnas härmed vår storslagna blogg som i den bästa av världar kommer att innehålla mängder med recensioner av diverse medier.

Håll till godo.